Well, jag läste nyligen ut Stephen King's bok Varsel och bestämde mig kort därpå att se filmen också (vilket man egentligen inte bör göra), The Shining. What to say, what to say. Jag vet inte vad folk i allmänhet säger om filmen men för min del så tycker jag att den är en riktig flopp. Det kan vara den sämsta filmatiseringen av en bok hittills. Den grundar sig mer på bokens prinicp än boken själv. Vilket inte gör den särskilt läskig. Så i det här fallet är boken betydligt bättre och läskigare än filmen. Det som gjorde mig mest ledsen var ändå slutet, what the hell. Vad skulle det föreställa? Gosh.

Mitt tips; läs boken och skippa filmen. Har du redan sett filmen? Läs boken så kan vi skratta åt filmen tillsammans. Jag kan verkligen se varför Stephen King inte gillade den.

Igår följde Yoda med mig till Liv i Livet då vi inte hade någon barnvakt till honom. Vilket gick väldigt bra även om det resulterade i en väldigt trött vovve. Så igår hände följande:
• Yoda åkte buss för första gången i sitt liv. Det var lite läskigt men han somnade snart i knäet på mig.
• Han träffade många nya människor, vissa kom fram och hälsade på honom medan vi var på väg från bussen. Han hade inga problem med detta utan var väldigt glad över att få lite mer uppmärksamhet. En social liten prick.
• Han gick mycket bättre i kopplet i stan och när vi skulle gå hem från bussen. Satte sig inte och tjurade en enda gång!
* Han gjorde en tavla med sina tassavtryck i olika färger.

Dessutom har jag vägt honom ännu en gång. Förra veckan vägde han 2.5 kg och igår vägde han 3.2 kg. En uppgång på 700 g. Även om det inte är så lätt att se med blotta ögat att han växer då man ser honom varje dag så är det här ett uppenbart bevis på att han snart är en stor pojke.

Han är dock inte rumsren än och kan inte ligga. Men dessa saker tar tid att lära så man får bara le och seglad ut så lär han sig det förr eller senare.

Första dagen hemma.


 Yoda för två dagar sedan.    

I lördags hämtade vi hem den lille odågan som fram till i måndags har haft en hel hög med namn. Först var det tänkt att han skulle heta Sam eller Frank, men när vi fick träffa honom så kändes det inte rätt. Efter det har jag funderat på både det ena och det andra, bland annat Bombur och Phillip (Piplip om vill uttala det som mig). Men när jag satt och kollade på hundnamn på internet så fastnade jag till slut för Yoda (hälsar den som finner Star Wars lagom roligt). Så ja, den mordiske psykopatvalpen heter nu Yoda. Med psykopat syftar jag på faktumet att han biter mig konstant, spelar ingen roll om det är i fingrarna, armarna, öronen, ansiktet eller halsen. Hans vassa små tänder tuggar på mig likt ett ben. Hrm.

Nåväl, fram till idag har vi hunnit med en hel del. Bland annat har jag insett att den lille jäkeln inte kommer att sova om nätterna om han inte får ligga i sängen/tillsammans med en. Han kan inte sova om han inte får ligga på en oavsett vad. Sedan är han väldigt dryg när han ska ut och kissa, han springer hellre in än gör det han ska. Så man får gå efter honom ett par gånger och sätta ut honom på gräsmattan. Annars började vi senast idag att träna in sitt. Han fattade ganska fort vad han skulle göra för att få den där lille korvbiten. Sedan har vi flitigt tränat att gå i koppel. Det är fortfarande lite motigt om man inte går på asfalt av någon anledning. Han kan skutta fram till en i hundranittio sedan stannar han och vägrar röra sig. Då får man locka till sig honom så rör han sig ytterligare ett par meter. Sedan får man fortsätta så. Förhoppningsvis förstår han nog snart hela poängen med att gå i koppel. Dessutom fick han sitt första bad idag. Lagom roligt om man frågar honom men han luktade inte överdrivet gott. Jag har säkert glömt något men men.